Man kan verkligen undra hur folk tänker...
Idag när jag kom hem... jobbat natt och sen kört ett hårt pass på gymmet.... trött och eländig...
... ja då hittar man en vilt främmande människa i sitt sovrum!
Jaha vad gör jag nu då?! Som tur var hade inte Mija hunnit dra till jobbet, så jag hade sällskap.
Jag visste att det var en person som skulle sova i vår lägenhet under natten, men jag hade ingen aning om vem det var, Jag tog för givet att denna person skulle vara borta när jag kom hem, för den som bjudit in personen hade själv gått till jobbet.... och då borde väl den främmande människan också gått?!!
Ja... jag och Mija var inte direkt tysta och jag drog igång mixern... men inga livstecken från rummet inte... vi fortsatte att tjattra och väsnas, men ingen vaknade...
Sen skulle Mija gå till jobbet :( och lämnade mig alldeles alldeles ensam med den främmande människan... jag ville juh knappast gå och lägga mig, trots att jag var trött, kändes inte helt bekvämt med någon i lägenheten man inte visste vem det var, så jag satte mig i soffan...
...jag väntade och väntade och väntade... klockan gick... jag var hemma då ungefär 11.15 och inte förrän ca: 14.34 så öppnades dörren till mitt rum....
"Är det du som ska vara här inne" sade den främmande människan...
"Ja precis" svarade jag...
"Jag kan ta mina grejer och flytta ut dom i hallen om du vill gå och lägga dig?"
"Nä det är lugnt" svarade jag med irritation i kroppen...
Mina tankar var att hon skulle väl gå snart i alla fall så jag fick vara själv... men inte!!!
Sen sprang människan omkring i en filt och ställde dumma frågor.. och frågade bla. om jag hörde om hon snarkade för att hon hade vaknat av det själv och illustrerade med ljud hur det lät... hmm...
Jaja hon går väl snart tänkte jag.... men inte!!! Sen skulle det ätas frukost... klockan tre?
Hon går väl när hon ätit tänkte jag... men inte!!
Pratas i telefon skulle det göras sen på mitt rum med en rad olika personer om hennes problem... sen skulle hon duscha och göra sig i ordning... prata lite mer i telefonen högljutt och irritera mig med frågor om ditten och datten...
Kan juh säga att jag knappast var trevlig... trött, sliten och med världens bästa morgonhumör, NOT, försökte visa att jag inte ville ha henne där... tror ni hon fattade galoppen??
Näe, knappast!!
Efter att ha hoppats på att hon skulle gå ett bra tag så växte irritationen inom mig och det kändes verkligen som när man haft ett one-night-stand som inte vill gå hem... man försöker visa det och vara sådär lagom otrevlig så att de ska fatta... men inte!!!
Tack och lov så drog hon tillslut!! Klockan var då 17.04... hmmm... alltså jag fattar inte varför man dröjer så förbannat när man är hemma hos någon och den man "känner" inte är hemma....
Alltså klockan var 17.04, 17.04 när hon tillslut går!
"Hej då"............"jag går nu...."
Ja hej hej!
OMG! Jag satt alltså 6 timmar i våran förbannade soffa och kunde inte göra någonting! Det var min lediga tid det... som jag inte kunde göra ett skit på... för jag var inte hemma ensam... utan med en vilt främmande människa i mitt hem... kul!
Ja jag hann inte vila, fixa med det jag skull osv. så man är lagom glad och trött nu! Tillbaka på jobbet, som lyckligtvis är världens bästa, men inge kul att komma hit otrevlig och trött...
Jag fattar inte tankegången hos denna person... till råga på allt så känner typ inte den som bjöd in henne, henne direkt... så varför var hon ens där?
Ja asså en del folk är verkligen stupid...
Suck, pust och stön....
/// Jade
